Stockholms stad logga Utfyllnads GIF Plattform 11 banner
Utfyllnads GIF
Utfyllnads GIF Start Utfyllnads GIF Föreläsare Utfyllnads GIF Presentationer Utfyllnads GIF Reflektioner Utfyllnads GIF Synpunkter och funderingar
Utfyllnads GIF
Utfyllnads GIF Utfyllnads GIF Utfyllnads GIF

Plattformens utformning som ett stödjande verktyg

Plattform11 utkristalliserar sig till en plattform som måste stödja två olika typer av verksamhet. Den första delen innebär att stötta och förenkla den administrativa vardagen för lärare i den svenska skolan. En sådan plattform ställer stora krav på ordentlig skiktning och definierade tjänster som representerar lärarnas vardag, en vardag som dikteras av lagkrav och bestämmelser på statlig som kommunal nivå. Plattformen blir den enda källan till en gemensam bild av information genom att ta ansvar för hantering av data. Detta innebär att data kan lagras i flera olika system oberoende av annan information och plattform11 ansvarar för att aggregera den sanna bilden av all tillgänglig information. Eftersom det ställs krav på hur, var och ibland hur länge information får lagras är det troligt att flera olika system kommer vara ansvariga för att lagra olika delar av den totala informationsmängden, i en sådan situation är det viktigt att plattform11 klarar av att hantera många olika kommunikationsmetoder och informationsformat.

Plattform11 måste vara tillgänglig under dygnets alla 24 timmar och så väl hemma som i skolan för att tillåta både lärare och elever att utföra sina arbetsuppgifter när och var de vill. Eftersom syftet med denna delen av plattformen är att stödja lärare i det dagliga arbetet kan detta arbete också förenklas genom att plattform11 erbjuder stöd för att stödja de processer och arbetsuppgifter som lärarna utför. T.ex. att rapportera in betyg eller förbereda för ett utvecklingssamtal. Den information en lärare, administratör, pedagog, rektor eller elever kommer behöva för att genomföra sitt jobb måste alltid finnas tillgänglig via plattform11.

Den andra delen av plattform11 innebär ett stöd för den lärande processen och handlar om att erbjuda lärare ett enkelt sätt att stötta sina elever i deras dagliga arbete. Denna delen av plattformen gör det möjligt för skolor att finnas på de platser där eleverna finns, t.ex. inom sociala medier som Facebook. Genom att i plattform11 erbjuda lärare och skolor möjlighet att möta sina elever där dessa befinner sig kommer nya möjligheter för eleverna att utföra och redovisa sina uppgifter på det sätt som i dagsläget är naturligt för dem. Detta öppnar upp för elever att använda nya digitala redskap som redan är naturliga för dem att använda.

Denna verklighet ställer stora krav på att snabbt förändra plattform11 för att kunna tillåta nya sociala medier och nya redskap som blir tillgängliga via nätet.

Reflektioner runt tredje seminariet

Pratar vi om en lärarplattform, eller utbildningsplattform, utan kanske om två olika system. Eller två delar med olika syften i en och samma plattform?
Dels ska en plattform stödja skolan som myndighetsutövning, och då handlar det om stödsystem för att uppfylla myndighetsutövningen. Det visades en bild av eleven i mitten, med kanske tio olika system som stödjer arbetet. Ett självklart krav är att jag som lärare, rektor, administratör ska ha "En bild av eleven". Dvs jag loggar in, och systemet vet då vilken behörighet jag har, jag letar upp en elev, och får då all information och alla tjänster kring denna elev i ett fönster. Inga fler inloggningar, inget "pinnkodshelvete", inget hoppande fram och tillbaka.

Oavsett vilket system som håller vilken information arbetar jag i ett enda fönster där all information finns. På detta sätt minskas komplexiteten, och jag kan arbeta med helheten. Kanske vill se frånvaron i mitt ämne över tiden innan jag sätter betyg. Eller vill jag se betyget över tiden innan jag tar fram förslag på individuell utvecklingsplan. Allt serverat knytet till en elev, klass eller en roll.

Hur förhåller skolan sig till Web 2.0?
En av talarna gav en påtalade det paradigskifte som har pågått nu under ett par år och som fått epitet Web 2.0. Att det inte är en grupp som kan producera innehåll/information till att mottagaren av information också har fått verktyg att informera och även föra en dialog.

Web 2.0 indikerar med sitt namn att detta är en generations förändring.

Vi behöver inte bekymra oss över att ungdomar inte växer in i webb2.0-samhället. Dom ligger långt före oss gamlingar. Barn och ungdomar är inte rädda för att ställa till med något, dom kan experimentera, och funkar det inte så släpper dom det och går vidare till nåt annat. Och, man behöver inte låsa sig för en lösning för tid och evighet. Ta ett mindre grepp, gör något, låt det synas, experimentera och tänk om ifall det inte var så bra.

”Den lärare som kan ersättas av den dator ska också göra det.” (deltagare). IT fungerar utvidgande för mänskliga relationer, utvecklar dem och förenklar dem, enligt en av talarna. Hon berättade också att forskningen idag visar att unga människors hjärnor utvecklas annorlunda idag. De är ut tränade att ta emot många korta meddelanden. De unga är präglade av det liv de lever med tekniken och det borde få konsekvenser för hur skolan också ska arbeta.

Reflexioner från seminarium tre från Barbro
Plattform låter väldigt styrt och fyrkantigt och tråkigt, men det är nödvändigt att det är så eftersom vissa delar är en del av uppdraget. De delar som kan vara fyrkantiga är de funktioner som lärare och administrativ personal använder, och som måste dokumenteras och sparas.

Eleverna använder inte dessa fyrkanter, och kommer aldrig att göra det. Om dom tvingas in i fyrkanterna kommer dom att hitta vägar att ta informationen och arbetsuppgifterna därifrån och utföra dem i medier de själva väljer, behärskar och gillar.

Det är inte utvecklingen inom sociala media som är intressant, utan vad social media används till och hur det utvecklas.

Dokumentation runt eleven
Det finns en positiv sida av att ha ett gemensamt sätt att dokumentera eleven, till exempel underlättar det när en elev byter skola eller kommun, att dokumentationen ändå är användbar. Samtidigt finns det en fara i att man aldrig slipper sitt förflutna, och kan byta identitet och attityd till skolan och livet om man flyttar.

Diskussionen kom också att handla om faran i att spara dokumentation kring elevens sociala utveckling och uppträdande, även om detta också är en del av uppdraget.

Genom strukturerade samtal, och strukturerade förberedelser av samtal, kan man höja kvaliteten på samtal väldigt mycket. Dock finns det en fara i att frågor kan vara känsliga och väcka saker som måste tas om hand, och om eleven då sitter själv hemma kan det vara svårt att stötta.

Citat från deltagare. ”den svåra situationen i skolan idag är att vi inte ska värdera utan bara beskriva det vi ser” sa en deltagare.

Övriga reflektioner
De sociala medierna fungerar idag demokratiserande. Deltagarna delar och skapar tillsammans på den sociala webben och de tränar kommunikation och samarbete. Skolan befinner sig någon annanstans och inte där eleverna hämtar den största delen av sin kunskap. Idag ser vi till exempel jobbansökningar via You Tube-filmer. De unga är ”multitaskers”.

Citat från deltagare. ”Hur förhåller sig skolan till det som är elevernas värld?”

Citat deltagare: ”Idag måste vi fostra våra barn till något vi inte vet vad det är, lära dem en teknik som inte finns och förbereda dem för jobb som ingen ännu sett.”. Har skolan råd att inte delta i utvecklingen?

Dagens andra talare fokuserade på strukturerade intervjuer och dataproducerad text som utgångspunkt för samtal. Hon refererade till forskaren Lisbeth Johnsson (1999) som visat att texter och journaler påverkar klientens självbild. I ett skolperspektiv diskuterades hur IUP och utvecklingssamtal drivs på skolorna och i hur hög grad personliga värderingar, kännedom om bakgrund etc. påverkar lärarna i författandet av sina texter om eleverna. Flertalet deltagare var positiva till att även skolan skulle ha strukturerade, digitaliserade mallar för till exempel IUP, åtgärdsprogram och skolhälsovård.

Citat från deltagare. ”Webbaserat förarbete inför utvecklingssamtalen har varit ett jättelyft på vår skola.” Det skulle kräva en samordning på högre nivå och en utvecklad teknik, men man skulle vinna en större rättssäkerhet för elever och föräldrar och ett tydligt stöd för pedagoger och personal.

Eftermiddagens diskussion handlade till stor del om hur en framtida plattform skulle kunna se ut. De flesta var överens om att slutna system inte är att föredra.

Citat från deltagare.  ”En sluten plattform kan ju hindra skolutveckling. Det är där man står kvar när tåget gått.” 

Deltagarna ville se en plattform med en minsta möjliga nämnare för de administrativa delarna, t.ex. närvaro och betyg. De administrativa delarna måste kunna kommunicera med varandra. I övrigt ville man ha möjlighet att använda olika tillgängliga delar från den webben.  Delarna ska inte vara fixerade utan man ska kunna använda dem som man har behov av för tillfället.

Reflektioner runt andra seminariet

Vart finns behovet?
En av talarna presenterade sina erfarenheter av förändringsprocesser vid införande av IT-stöd inom industrin. Det mesta av detta anförande var i högsta grad applicerbart på skolvärlden. Framför allt lyfte talaren fram vikten av att utgå från användaren och ha tydliga mål med vad man vill uppnå med en förändring.
Citat Mattias Hyll ”Det är de riktiga användarna som ska delta i processen”.

I implementeringsprocessen är det oerhört viktigt att stötta användaren. Användaren får inte lämnas när de nya rutinerna väl införts. IT-lösningarna ska vara dragande ur verksamheten och inte tryckande, de ska alltså upplevas som användbara och till exempel tidsbesparande i det arbete man utför. Låt målgruppen styra och mät användbarheten i rätt miljö.

Sociala media
Idag har vi användarna i fokus och hon/han agerar som producent istället för som tidigare, konsument. Brandell menade också att lärare idag är passiva användare av webben, och tillhör de som kan kallas digitala immigranter. Våra elever är digitala infödingar.

De elever som idag inte har tillgång till internet och datorer kommer att lämnas efter och vi kan förvänta oss digitala samhällsklyftor. Skolan har en viktig uppgift att undervisa och lära alla att ta del av det datoriserade samhället. Under föreläsningen menade Brandell att hela skolan, inklusive lärarna fungerar på samma sätt som för 50 år sedan. Seminariedeltagarna menade att så inte var fallet. Undervisning och lärarroll har utvecklats men skolans övergripande struktur och samhällsroll har inte förändrats.

Stöd av en upphandling?
Kan vi se upphandlingen som en tillgång? Kan vi själva styra genom att främst fråga oss vad vi ska ha det vi upphandlar till.
Citat från Jörgen Sandström ”Strunta i tekniken och sök funktionalitet. Se upphandlingen som en tillgång”.

Delat behov – Dubbelt behov?
I diskussionen framgick tydligt att skolans behov kan delas in i en administrativ och en pedagogisk/didaktisk del. Den administrativa delen bör vara tvingande för lärarna. Det svarar bra mot det en av seminariedeltagarna, ansvarig för IKT i lärarutbildningen sa om vad lärarstudenterna uttrycker när de kommer tillbaka från sin VFU (praktik): Citat från deltagare ”Hjälp oss att formulera vad vi behöver, för det vet vi inte”.

Seminariedeltagarna var också överens om vikten av att satsa på det som behövs och inte vänta in de få kritiska lärare som alltid finns på skolorna. Den åsikten bekräftas också av den forskning om implementering som finns. (Se t.ex Svedberg, 2007, s. 396f.)

En reflektion om den pedagogiska/didaktiska delen av IKT är att skolorna, skolledarna och pedagogerna saknar kunskap om hur ett sådant system skulle kunna se ut och hur man skulle kunna använda det. Seminariedeltagarna var också påfallande överens om att skolan måste bli en del av elevernas webbaserade vardag och inte tvärtom, där skolans IT-struktur låser in eleven i av skolan bestämda rum, då riskerar vi en digital öken.

Reflektioner runt första seminariet

Kan vi se likheter mellan kända pedagogiska teoribildningar och datoranvändningen hos barn?
En av seminariets talare lyfte fram samtalet med barn – ungdomar runt vad datorn är samt vad de använder datorn till.

Förskolebarnets konstaterade att det minsann finns olika datorer:
En dator för spel och lek samt för att skriva på
En dator för jobb – en jobbig dator som pappa/mamma använder

En grundskoleelevs kommentarer runt datorn var att han var arg för att man inte fick spela med kompisar på datorn i skolan.

Ungdomarnas berättelser runt datorn kretsar kring vad som är bra att skolan kan göra:
Man kan använda Word, rättstavningsprogram, söka information och använda sig av.
Vid frågan om vad hon gjorde på fritiden på datorn berättade hon att det var mest MSN, FaceBook, bilddagboken. 

Följer detta pedagogiska teorier samt ser vi ett mönster?
Inne i familjen? – Den egna leken, regler i familjen
Utanför familjen? -  Spela med andra, bjuda in kompisar, samtalet, regler som gäller för skolan.
Offentligheten? – FaceBook, bilddagboken, bekräftelsen att synas.
Citat Anna Lindqvist Bergander ”Det följer ju mönstret hur man kommunicerar som liten och lite större […] det jag ser som lite nyare är offentligheten – barn redan kan sprida sina bilder sina ord till många”

Om vi inkorporerar detta i skolans vardag? Erbjuder vi då nya redskap och ger nya villkor för lärandet? Frigör vi då potential? Hur skapar vi förutsättning för en plattform att i så fall frigöra och stödja handhavande (funktionellt) samt reflektion (mentalt)? Betyder det här att vi måste titta på nya teoribildningar för att möta skolans krav?

Lärarens perspektiv på läraplattformen.
Ur ett samlat perspektiv från seminariet den 11:e leder till frågeställningar om förkunskaper hos läraren. Ska dessa kunskaper precisseras och vara en del av lärarplatformen likt det arbete som pågått i Norge?

Citat deltagare ” Är det viktigt att skilja på digital kompetens och kompetens? […] Risken kan vara att vi lämnar över oss till att lära oss digital kompetens så kommer det att lösa sig […]”

Kan man drömma om virtuella klassrum om man inte vet vart det finns? Behöver man prata om hur man kan arbeta och vilka utmaningar detta ställer på plattformen?

Hur hanterar och vänder vi synen på tekniken som ett problem, för den finns bland lärare, om än inte hos alla.

En annan tanke som ligger kvar och gror hos oss är synen på kunskap. Innebär IKT i skolan en omformning?

Citat deltagare ”Vi pratar om förändring av kompetens till digital kompetens, är det bara den som har förändras eller är det själva läroprocessen som har ändras.?”

Hur ska skolan tillgodogöra sig offentlig kompetens
Om en stor del av elevers kompetens/lärande visar sig eller sker offentligt på nätet, hur ska skolan i det läget tillgodogöra sig detta?

Citat deltagare, ”Offentligheten – det nya – det har alltid funnits barn/tonåringar med i offentligheten som har […] i andra former an kanske just internet, ser du att det här är en spridning av offentligheten eller är det en annan form av offentligheten, en utökad grupp som det berör?”

Informationsinhämtning och klassificering av elevernas offentliga information kan göra att undervisning blir mer målinriktad och hjälpt av vad eleverna självmant berättar för lärarna i det offentliga rummet. För att hantera en sådan verklighet kommer det krävas stöd för att hantera enorma mängder information och stöd för att processa denna.

Citat deltagare, ”kommer det här med offentligheten var väldigt problematiskt för skolan för det ena är så här ser verkligheten ut och är den svår att hantera ur ett skolperspektiv? Strävan eller möjligheten till offentligheten?”

En nyckelfaktor blir också att kunna klassificera och bedöma den information som produceras av alla elever i det offentliga. T.ex. skulle barn kunna tagga innehåll de skapar offentligt mot ett fördefinierat register av nyckelord som skolan skulle kunna reagera på....

Kan skolan göra om dagens möjlighet till att agera offentligt till ett verktyg för undervisning och/eller kvantifiera lärandeprocessen som sker offentligt? Hur kan datorer och elektroniska verktyg bli en tillgång för skolan och vad krävs för plattform för detta?

Kan elever bli en kunskapsproducent på samma sätt som de är producenter på nätet, kan en lärarplattform vara en plattform där lärare kan skapa frön för eleverna att producera vidare på och rapportera sina resultat? En interaktiv portal där flera elever kan samarbeta med varandra? Kooperativ programvara för en utvecklande miljö?

Första seminariet 11:e september >>

09.00 i City Conference Center.

Utfyllnads GIF

Andra seminariet 24:e september >>

09.00 i Victory hotell
[mer information]

Utfyllnads GIF

Tredje seminariet 1:a oktober >>

09.00 i Victory hotell
[mer information]

Utfyllnads GIF

Fjärde seminariet 15:a oktober >>

09.00 i Victory hotell
[mer information]